​​EU anpassade snabbt reglerna så att medlemsländerna skulle kunna använda sammanhållningsmedel friare när de hanterade covid-19-pandemin. Stora penningbelopp tillfördes också som skulle finansiera ytterligare investeringar. Men åtgärderna ökade också pressen att använda EU-pengarna snabbt och väl, enligt en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. Om sammanhållningspolitiken upprepat används för att hantera kriser kan det leda den bort från det huvudsakliga strategiska målet att minska skillnaderna i utveckling mellan regioner, konstaterar revisorerna.

Från och med början av 2020 vidtog EU ett stort antal åtgärder för att ta itu med de utmaningar som uppstod i samband med covid-19-pandemin. När det gällde sammanhållningspolitiken vidtogs snabba åtgärder i tre steg som ändrade reglerna för programperioden 2014–2020. Mindre än två månader efter utbrottet av pandemin i Europa antog EU lagstiftningsåtgärder för att kunna använda outnyttjade medel genom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII) respektive investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus (CRII+). På mindre än ett år antog unionen ett återhämtningsstöd för sammanhållning och Europas territorier (React-EU) för krisreparations- och återhämtningsåtgärder på kort och medellång sikt.

”EU:s agerande gjorde det lättare för medlemsländerna att använda sammanhållningsstöd för att hantera de ekonomiska problem som covid-19-pandemin förde med sig, även om vissa befintliga utmaningar på så vis kunde förvärras”, säger Iliana Ivanova, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen. ”I vilket fall som helst måste vi fortfarande mycket noggrant bedöma om EU:s sammanhållningspolitik är det rätta budgetverktyget för att hantera kriser.”