​​Synergier mellan EU:s multimiljardprogram för forskning, Horisont 2020, och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) utnyttjas inte fullt ut, enligt en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. Flera av byggstenarna som behövs för att skapa sådana synergier saknades fortfarande under perioden 2014–2020. Det finns inget nära samarbete mellan Europeiska kommissionen och de myndigheter som förvaltar medel i EU-länderna, och medlemsstaternas myndigheter arbetar ofta enligt en uppdelad, stuprörsliknande struktur, vilket gör att medlen inte används så att de kompletterar varandra. Detta begränsar genomförandet och effekterna av investeringar som görs i forskning och innovation och försvårar arbetet med att minska skillnaderna på forsknings- och innovationsområdet i Europa.

Mellan 2014 och 2020 avsatte EU 12 % av sin budget till forskning och innovation (FoI), vilket var mer än någonsin tidigare. 76,4 miljarder euro kom från Horisont 2020 och nästan 41 miljarder euro från ESI-fonderna. EU-revisorerna har granskat om Europeiska kommissionen och EU-ländernas förvaltande myndigheter vidtog de åtgärder som krävdes för att skapa synergier mellan programmen och se till att de genererade större effekt tillsammans än vad enstaka insatser skulle ha gjort.

”I en tid när vi alla är beroende av forskning och innovation på så många viktiga områden – från vaccinutveckling till energi och grön och digital omställning – måste vi maximera effekterna av FoI-finansieringen”, säger Ivana Maletić, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen. Vid en första anblick kan Horisont 2020 och ESI-fonderna framstå som två olika världar som inte har så mycket gemensamt. Men de kan uppnå större effekt om de samverkar och kompletterar varandra. För att det ska kunna ske krävs samarbete från allra första början, både vid utformningen och genomförandet av program.”